Trettondedag jul

Ursprung och namn

Trettondedag jul, även kallat Heliga tre konungars dag eller Epifania (av grekiskans epiphaneia, 'uppenbarelse'), firas på den trettonde dagen efter juldagen. Högtiden firas till minne av de tre vise männen — astrologerna eller magerna från östern, traditionellt namngivna Kaspar, Melchior och Balthasar — som enligt Matteusevangeliet följde stjärnan till Betlehem och tillbad Jesusbarnet med gåvor av guld, rökelse och myrra. Epifania är en av kyrkans äldsta högtider och är belagd från 200-talet, alltså före själva juldagens stadfästelse den 25 december.

Historia

Trettondedag jul har varit allmän helgdag i Sverige sedan medeltiden och behölls vid helgdagsreformen 1772. Idag är dagen allmän helgdag enligt Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. I äldre folktradition var dagen julens egentliga avslutning, även om den kvarstående 'tjugondag jul' den 13 januari (Knut, julen ut) i praktiken markerade slutet på husets julpyntning. På 1900-talet har trettondagen behållit sin lediga karaktär utan att få något starkt eget folkligt firande — den fungerar som en lugn helgdag mellan nyår och vardagen.

Traditioner och firande

Trettondedag jul är vanligen en lugn dag då många packar ihop julens dekorationer. Den traditionella stjärngosseseden, där barn klär ut sig och går runt och sjunger om de tre vise männen, har överlevt främst i några små områden, men har gradvis försvunnit. Svenska kyrkan firar gudstjänst med Matteusevangeliets berättelse om de vise männen som textläsning. Många använder dagen som en sista julledig dag innan vardagen återgår, och det är vanligt att äta upp julens sista skinkmackor och pepparkakor.

När infaller dagen

Trettondedag jul infaller alltid den 6 januari — den trettonde dagen efter juldagen. Datumet är fast oavsett veckodag. Dagen är allmän helgdag enligt lag (1989:253) och har behållit sitt fasta datum genom alla de svenska kalenderreformerna.

Relaterade dagar

• Julafton
• Juldagen
• Annandag jul
• Nyårsafton
• Nyårsdagen