Höstdagjämning
Höstdagjämningen är ögonblicket då solens mitt passerar himmelsekvatorn på väg söderut. Den infaller den 22 eller 23 september, och därefter är natten längre än dagen.
Ursprung och namn
Höstdagjämningen är vårdagjämningens motsvarighet: solens mitt står åter exakt över ekvatorn, men rörelsen fortsätter nu söderut. År 2026 infaller den den 23 september klockan 02.05 svensk tid, och 2027 samma dag klockan 08.01. I Stockholm är det då ljust omkring 12 timmar och 11 minuter, alltså något mer än halva dygnet. Efter dagjämningen minskar ljuset som snabbast under hela året, eftersom solens bana skär horisonten i sin brantaste vinkel just kring dagjämningarna. Längre norrut går förlusten fortare än i söder.
Historia
Dagjämningarnas och solståndens klockslag har i Sverige länge varit almanackans ensak, och utgivningen var reglerad i mer än två sekel. Vetenskapsakademien fick ett kungligt privilegium på almanacksutgivning genom ett beslut i oktober 1747, och från 1749 var akademien ensam om rätten att ge ut almanackor i landet. Syftet var att hindra slarviga utgivare från att sprida felaktiga kalenderberäkningar. Privilegiet förnyades i omgångar och löpte ut den 15 juli 1972, sedan regeringen redan 1969 meddelat att det inte skulle förlängas. Almanackan för 1972 blev den 224:e och sista under akademiens ledning. Därefter övertogs utgivningen av ett förlag, och de astronomiska uppgifterna blev fritt tillgängliga för alla kalenderutgivare.
Traditioner och firande
I den gamla allmogekalendern var det inte dagjämningen utan mickelsmäss den 29 september som markerade höstens vändpunkt. Mickelsmäss var en märkesdag av det tyngre slaget: skörden skulle vara bärgad, sommarens arbete avslutat och tjänstefolkets år räknades från den. Kring märkesdagarna samlades vädertydor, ofta hämtade ur Bondepraktikan, och regn eller solsken på en bestämd dag fick förutsäga månader framåt. Efter kalenderomläggningen 1753 förskjöts dagarna i förhållande till årstiderna och reglerna slutade stämma lika väl. I dag är höstdagjämningen framför allt en symbol för höstens början i medierna, och för den som ser efter norrsken betyder den att de mörka nätterna är tillbaka.
När infaller dagen
Höstdagjämningen infaller den 22 eller 23 september. Det exakta ögonblicket flyttar sig timmar mellan åren och skjuts tillbaka av skottdagen vart fjärde år. Eftersom klockslaget anges i svensk tid kan dagjämningen hamna på ett annat dygn här än i världstid: 2026 inträffar den i världstid den 23 september klockan 00.05 och i Sverige samma dag klockan 02.05.
Relaterade dagar
Datum per år
| Datum | Veckodag |
|---|---|
| 22 september 2025 | måndag |
| 23 september 2026 | onsdag |
| 23 september 2027 | torsdag |
| 22 september 2028 | fredag |
| 22 september 2029 | lördag |
Från bloggen
- Höstdagjämning 2026: när dag och natt faktiskt blir likaHöstdagjämningen 2026 inträffar 23 september kl. 02.05 svensk tid. Men tolvtimmarsgränsen passeras först den 25 september i norr och den 26 i söder.
- Årstider i Sverige: när börjar vår, sommar, höst och vinter?Sverige har fyra årstider men två sätt att räkna när de börjar: astronomiskt med solstånd och dagjämning, och meteorologiskt efter SMHI:s temperaturgräns. Se datumen.
Källor
- Vårdagjämning och höstdagjämning — SMHI
- History of the Academy — Kungl. Vetenskapsakademien
- Märkesdagar — Institutet för språk och folkminnen
Källorna är externa; för fullständig information, läs originalpublikationerna.