Vårdagjämning
Vårdagjämningen är ögonblicket då solens mitt passerar himmelsekvatorn på väg norrut. Den infaller den 20 eller 21 mars, och därefter är dagen längre än natten.
Ursprung och namn
En dagjämning är inte ett dygn utan ett ögonblick: den sekund då solens mitt står exakt över jordens ekvator. År 2026 inträffar vårdagjämningen den 20 mars klockan 15.45 svensk tid, och 2027 den 20 mars klockan 21.24. Namnet säger vad som sker, och samma tanke finns i det latinska aequinoctium av aequus, likadan, och nox, natt. Riktigt lika långa blir dag och natt ändå inte. Solen räknas som uppgången redan när skivans övre kant syns, och atmosfärens ljusbrytning lyfter fram skivan innan den i verkligheten står över horisonten. I Stockholm är det ljust omkring 12 timmar och 12 minuter vid vårdagjämningen.
Historia
Vårdagjämningen har en särställning i kalenderhistorien, eftersom påskens datum räknas från den. Den julianska kalendern gav ett aningen för långt år, och dagjämningen gled allt tidigare in i mars. Reformen 1582 gjordes för att rätta till detta. Omställningen blev här ovanligt rörig. År 1699 beslutades att skottdagen skulle utelämnas elva gånger under fyrtio år. Den ströks 1700, men 1704 och 1708 glömdes bort under det stora nordiska kriget, och landet fick en egen tideräkning. År 1711 beslöt Karl XII att återgå till den gamla stilen, och en tillökningsdag lades in efter den 29 februari 1712. Den 30 februari 1712 är det enda tillfälle i världshistorien då datumet officiellt funnits. Först 1753 gjordes den riktiga övergången: den 17 februari följdes direkt av den 1 mars.
Traditioner och firande
Den gamla allmogekalendern firade inte själva dagjämningen utan höll sig till märkesdagar, alltså särskilda dagar i almanackan som fungerade som hålltider för arbetsåret och som underlag för vädertydor. Kring dem samlades förutsägelser om väder och grödor, och en stor del av spådomarna kom från Bondepraktikan, en handbok vars äldsta kända svenska tryckning är från 1662 och som blev mycket spridd. När kalendern lades om 1753 förskjöts märkesdagarna i förhållande till årstiderna, och gamla regler slutade stämma. Dagjämningen tillhörde astronomerna och almanacksmakarna, inte bonden. I dag märks dagen framför allt i nyheterna som en vårsignal, medan SMHI räknar våren från temperaturen och inte från solens läge.
När infaller dagen
Vårdagjämningen infaller den 20 eller 21 mars. Det exakta ögonblicket flyttar sig flera timmar mellan åren, eftersom kalenderåret inte är exakt lika långt som jordens varv runt solen. Skottdagen drar tillbaka tidpunkten, som sedan kryper framåt igen under fyra år. Det är ögonblicket som gäller, inte datumet, och klockslaget anges i svensk tid.
Relaterade dagar
Datum per år
| Datum | Veckodag |
|---|---|
| 20 mars 2025 | torsdag |
| 20 mars 2026 | fredag |
| 20 mars 2027 | lördag |
| 20 mars 2028 | måndag |
| 20 mars 2029 | tisdag |
Från bloggen
- Vårdagjämningen 2026: 20 mars, men påsken räknar med 21Vårdagjämningen 2026 inträffar fredag 20 mars kl. 15.45 svensk tid och landar på den 20 mars varje år fram till 2032. Ändå räknar kyrkan påsken från ett fast 21 mars.
- Årstider i Sverige: när börjar vår, sommar, höst och vinter?Sverige har fyra årstider men två sätt att räkna när de börjar: astronomiskt med solstånd och dagjämning, och meteorologiskt efter SMHI:s temperaturgräns. Se datumen.
Källor
- Vårdagjämningen — Wikipedia
- Svenska kalendern — Wikipedia
- Märkesdagar — Institutet för språk och folkminnen
- Vårdagjämning och höstdagjämning — SMHI
- Bondepraktikan — Wikipedia
Källorna är externa; för fullständig information, läs originalpublikationerna.