Palmsöndagen

Ursprung och namn

Palmsöndagen firas till minne av berättelsen i alla fyra evangelier om hur Jesus red in i Jerusalem på en åsna inför den judiska påsken, och folket bredde ut mantlar och palmkvistar på vägen och hälsade honom med ropet 'Hosianna, Davids son'. Eftersom palmer inte växer i Norden använder Svenska kyrkan vide- eller pilkvistar som symboliska palmer. Dagens latinska namn är Dominica in palmis. Stilla veckan, kyrkans stora drama från intåg till uppståndelse, börjar denna söndag.

Historia

Palmsöndagen har firats i västkyrkan från 600-talet och kom till Sverige med kristnandet under medeltiden. Dagen är inte allmän helgdag enligt Lag (1989:253) — den faller alltid på en söndag och får sin lediga karaktär av att den är söndag. I den svenska evangelieboken bär dagen rubriken 'Vägen till korset' med fokus på Jesu väg från segerintåget till lidandet. Hosiannakyrillet, ropet folket använde när Jesus red in, har levt vidare i kyrkans liturgi som adventens psalm 'Hosianna, Davids son'.

Traditioner och firande

I Svenska kyrkans gudstjänst delas pilkvistar — de svenska palmerna — ut till församlingen, som kan vifta med dem under processionen eller ta hem dem som påminnelse. I många hem markerar palmsöndagen att stilla veckan har börjat: hemmen städas inför påsken, påskris med fjädrar ställs i vaserna, och påskbordets förberedelser planeras. Skolor och förskolor har ofta en lugn vecka efter palmsöndagen då påsklov inleds, och många reser till sportstugan eller fjällen för påskens fyradagarsledighet.

När infaller dagen

Palmsöndagen är söndagen närmast före påskdagen. Eftersom påskdagen är den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen, kan palmsöndagen tidigast infalla den 15 mars och senast den 18 april. Dagen är inte allmän helgdag utöver att den är söndag.

Relaterade dagar

• Skärtorsdagen
• Långfredagen
• Påskafton
• Påskdagen
• Annandag påsk