Andersdagen

Andersdagen den 30 november

Den 30 november heter Andersdagen, efter Anders namnsdag i den svenska almanackan. Dagen var förr en bemärkelsedag, en av de kalenderdagar som i äldre tid fungerade som hållpunkter i året och som underlag för folkliga väderspådomar.

Andersdagen ligger i slutet av november, just när vintern börjar göra sig påmind och julen närmar sig. Det läget gjorde dagen till en självklar mätpunkt: vädret den 30 november ansågs kunna säga något om hur det skulle bli till jul. Därför har Andersdagen framför allt levt kvar som en väderdag, knuten till ett av den svenska folktrons mest spridda talesätt. I dag är den ingen röd dag, men namnet och ramsorna finns kvar i almanackor och folkminnessamlingar.

Anders och aposteln Andreas

Namnet Anders kommer av det grekiska Andreas, bildat till andros som betyder man, och har ungefär betydelsen manlig eller modig. Det fördes in i den svenska kalendern under medeltiden genom aposteln Andreas.

Andreas var enligt traditionen fiskare och bror till aposteln Petrus, som har sin dag den 29 juni. Andreas sägs ha dött den 30 november, och datumet blev hans minnesdag, en av de äldsta helgondagarna i den svenska kalendern. Den kortare formen Anders förekom tidigt i almanackan men fick sin fasta plats den 30 november först med 1901 års almanacka. Sedan dess är det Anders och Andreas som delar dagen.

Anders braskar, julen slaskar

Det mest kända talesättet om dagen lyder 'Anders braskar, julen slaskar'. Braska är ett gammalt ljudhärmande ord för det knastrande och frasande ljud som hård kyla och frusen snö ger ifrån sig under fötterna. Slaska, belagt sedan 1600-talet, står för ihållande regn eller blöt snö, och därmed för milt väder.

Talesättet betyder alltså att kallt och snörikt väder på Andersdagen skulle förebåda en blid och blöt jul. Det finns också i omvänd form, 'Anders slaskar, julen braskar', där ett milt Andersväder i stället ska ge en kall och snörik jul. De två varianterna säger emot varandra, vilket säger en del om hur säkra spådomarna egentligen var.

Väderspådomar och folktro

Kring Andersdagen fanns fler tecken att tyda. Snö och kyla den 30 november ansågs på sina håll förebåda ett gott år, och man trodde att snö som föll under Andersnatten kunde ligga kvar ända till Vårfrudagen den 25 mars.

Spådomarna kläddes gärna i rim. En variant löd 'Om stubben bär hatt Andersmässe natt, så öppnas alla bäckar julanatt', en annan 'Om Andreasskon knarkar, skall juleskon slaska'. På sina håll fanns också rena sedvänjor knutna till dagen. I Dalsland skulle mjölnaren stänga av kvarnen vid midnatt mot Andersnatten, annars trodde man att hjulen skulle stanna av sig själva.

Andersdagen bland årets märkesdagar

Andersdagen var en av många märkesdagar i den gamla almanackan. Märkesdagar var bestämda kalenderdagar som fungerade som hållpunkter i bondeåret och som man knöt väderspådomar och sysslor till, ofta uppkallade efter helgon eller apostlar. Genom att jämföra vädret på sådana dagar med hur det sedan blev byggde man upp ett helt system av tecken och ramsor.

Många av dessa dagar låg vid årets vändpunkter, och Andersdagen markerade ingången till den mörkaste och kallaste delen av året. Tillsammans med de andra senhöstdagarna fungerade den som en påminnelse om att vintern och julen stod för dörren, en tid då varje tecken på kommande väder var värt att lägga på minnet.

Vad säger forskningen?

Att vädret en bestämd dag skulle styra julvädret håller inte för en granskning. SMHI konstaterar att vädrets ytterst komplicerade mönster omöjligt kan rymmas i en ramsa på fyra ord, och att de motstridiga varianterna av talesättet dessutom gör det självmotsägande.

En tidigare SMHI-medarbetare, Anders Dagsten, gick igenom väderdata från Norrköping-Sörby för åren 1961 till 1991. Av de 31 åren stämde ordspråket elva gånger, slog fel tolv gånger och bedömdes som tveksamt vid åtta tillfällen. Med andra ord träffade spådomen ungefär lika ofta som en ren gissning. Talesättet lever ändå kvar, mer som folkligt kuriosum än som väderprognos.

När infaller dagen

Fast datum: Andersdagen infaller varje år den 30 november, samma dag som Anders har namnsdag i den svenska almanackan. Det är ingen helgdag utan en folklig märkesdag.

Relaterade dagar

• Persmässan
• Mårten gås
• Mickelsmäss