Bartolomeusdagen

Bartolomeusdagen den 24 augusti

Den 24 augusti är det Bartolomeusdagen, uppkallad efter aposteln Bartolomeus. I den folkliga kalendern var dagen känd som Barsmässan eller Bartelsmäss och räknades som en av årets viktiga märkesdagar. Enligt Institutet för språk och folkminnen markerade Barsmässan början på hösten och höstsysslorna i bondeåret, alltså den tidpunkt då sommarens arbete skulle vara avslutat och förberedelserna inför vintern ta vid.

Bartolomeusdagen var helgdag i Sverige fram till 1772, då en rad helgondagar ströks ur almanackan vid den så kallade helgdagsreduktionen. Som märkesdag levde den ändå kvar långt efter att den förlorat sin status som röd dag, eftersom datumet var inarbetat i jordbrukets årsrytm. Den 24 augusti är ett fast datum och uppmärksammas i dag främst som Bartolomeus namnsdag.

Aposteln Bartolomeus

Bartolomeus var en av Jesu tolv lärjungar. Namnet kommer av ett bibliskt namn som ungefär betyder "son till Talmai", och i bibelöversättningen Bibel 2000 återges det i den grekiska formen Bartolomaios. Om hans liv finns få säkra uppgifter, men enligt kristen tradition spred han evangeliet vidare innan han led martyrdöden.

Enligt legenden blev Bartolomeus flådd levande, alltså fråntagen sin hud, och det är denna död som gett honom hans kännetecken i konsten. Nationalmuseum beskriver hur han avbildas med kniven i handen som en påminnelse om martyrdöden, och i medeltida kyrkokonst kan han till och med hålla sin egen avdragna hud i handen. Attributen gör helgonet lätt att känna igen på altartavlor och målningar och knyter dagens namn till en av kristenhetens mest dramatiska helgonberättelser.

Höstens första dag i bondeåret

För bonden var Barsmässan en frist att passa. Vid det här laget skulle slåttern vara avklarad och så mycket av säden bärgad att det räckte till utsäde för nästa år. Enligt Institutet för språk och folkminnen och flera samlingar av jordbrukets seder skulle löken ha tagits upp och humlen plockats, och de bockar som inte skulle behållas över vintern slaktades nu.

På sina håll var tröskningen tänkt att vara avklarad. Från Öland finns uppgiften att man skulle ha tröskat färdigt till Bartolomei så att ogräset inte skulle få övertaget, och i Småland skulle råg och vete stå i skylar, medan havren ofta ännu inte var mogen. Dagen var med andra ord en kontrollpunkt där sommarens skörd summerades och höstens sysslor inleddes.

Ärterna och humlen skulle in

Flera talesätt knöt an till just de grödor som skulle vara bärgade. Från Västergötland finns ordstävet "Bartla hur du bartla vill så ska ja la ha mina ärter in", som med glimten i ögat slår fast att ärterna måste in oavsett vad dagen själv hade att säga om saken. Humlen var en annan tidskänslig gröda: plockades den inte i tid blev den blöt och besk.

I Halland uttrycktes dagens slaktsysslor i talesättet "I battlemäss ti, ska en slakta bagge å bi", alltså att man vid Bartolomeustid skulle slakta bagge och ta hand om bisamhällena. Talesätten visar hur dagen fungerade som en gemensam tidräkning: alla visste vad som skulle vara gjort när Barsmässan väl var inne.

Väderlek och tecken på höst

Som de flesta märkesdagar bar Bartolomeusdagen på väderspådomar. Sol på Bartelsmäss skulle enligt folktron ge en vacker höst, medan vädret denna dag i övrigt ansågs säga något om de kommande höstvindarna. Ett ordstäv löd "Om Bertel har sin hud torr, så får bonden sin säd torr", en spådom som enligt Institutet för språk och folkminnen knöts till en sägen om en jätte på Visingsö.

Dagen markerade också konkreta tecken på att sommaren var över. De första flyttfåglarna började dra söderut, vattnet blev kallare och det räknades som sista metardagen. Nu var det också först tillåtet att tända ljus på kvällen igen, och risken för nattfrost ökade. Bartolomeusdagen blev så ett gångjärn mellan sommar och höst i den folkliga kalendern.

Från helgondag till namnsdag

I den katolska kalendern var den 24 augusti en helgondag till minne av aposteln Bartolomeus, och som sådan följde den med in i den svenska almanackan. Vid helgdagsreduktionen 1772 ströks dagen som helgdag tillsammans med en rad andra helgondagar, men namnet stannade kvar i kalendern.

I dag är Bartolomeus framför allt ett ovanligt mansnamn. Enligt statistik från 2019 bar bara ett sjuttiotal personer i Sverige namnet, och ett tiotal av dem hade det som tilltalsnamn. Bartolomeusdagen lever därför vidare mer som ett stycke kalenderhistoria och folktro än som en levande festdag, men datumet 24 augusti påminner alltjämt om en tid då almanackans helgon styrde takten i jordbruket.

När infaller dagen

Fast datum: Bartolomeusdagen infaller varje år den 24 augusti. Det är ingen helgdag idag utan en gammal märkesdag och namnsdag; dagen var helgdag i Sverige fram till helgdagsreduktionen 1772.

Relaterade dagar

• Larsmässa
• Mickelsmäss
• Persmässan