Gustav Adolfsbakelse

En bakelse med kungens ansikte

Gustav Adolfsbakelse är det bakverk som säljs och äts den 6 november, på Gustav Adolfsdagen. Den har inget bestämt recept eller utseende, utan det gemensamma kännetecknet är att bakelsen pryds av Gustav II Adolfs porträtt i siluett, vanligen utfört i choklad eller marsipan ovanpå.

Formen varierar därför från konditori till konditori och från stad till stad. På vissa håll är det en gräddbakelse på tårtbotten, på andra en mindre chokladdekorerad kaka, men kungahuvudet i profil binder samman varianterna. Att bakelsen knyts till ett bestämt datum gör den till en av få svenska konditorivaror som följer almanackan lika tydligt som semlan eller lussekatten, och den dyker upp i bagerifönstren bara kring den 6 november.

Slaget vid Lützen och minnesdagen

Datumet kommer av att kung Gustav II Adolf stupade i slaget vid Lützen den 6 november 1632 under det trettioåriga kriget. Själva minnesdagen började firas på allvar 1832, i samband med tvåhundraårsminnet av kungens död, och den 6 november är i dag en allmän flaggdag i Sverige.

Dagen har särskild tyngd i Göteborg och Uppsala. Gustav II Adolf räknas som Göteborgs grundare, och han skänkte betydande medel och gods till Uppsala universitet. Just därför har firandet och bakelsetraditionen varit starkast i dessa städer, där kungen är en del av stadens egen historia. På andra håll i landet är det främst själva bakelsen som lever kvar, medan de äldre minnestågen och talen tonat bort.

Från Rubensons skyltning till Bräutigams bakelse

Traditionen att baka något särskilt till kungens minne brukar spåras till Göteborg 1854, i samband med att Gustav II Adolfs staty invigdes på torget. Konditorn R. Rubenson lär ha ordnat uppskattade skyltningar på Bloms hotell, där han bland annat ställde ut små avbildningar av kungastatyn i choklad och socker.

Det var dock först en bit in på 1900-talet som bakelsen kopplades hårt till just den 6 november. Konditorn Carl Bräutigam i Göteborg anses ha bidragit till att forma seden omkring 1909, möjligen inspirerad av kontinentala traditioner att äta särskilda bakverk på bestämda märkesdagar. Hans variant lär ha bestått av tårtbotten med citron- eller chokladkräm, krönt av en kungasiluett i ljus marsipan.

Kungens siluett i marsipan eller choklad

Eftersom det aldrig funnits ett enda godkänt recept har varje stad och bageri kunnat utveckla sin egen Gustav Adolfsbakelse. Det enda som nästan alltid återkommer är den kungliga siluetten på toppen, oftast i vit marsipan eller mörk choklad.

Varianterna kan vara fantasifulla. I Norrtälje har bakelsen beskrivits med spunnet socker runt siluetten, tänkt att föreställa dimman över slagfältet vid Lützen. I Uppsala och Stockholm har de chokladdekorerade utförandena varit vanligast. Skillnaderna mellan orterna är en del av tjusningen: den som reser runt i landet den 6 november kan möta vitt skilda bakelser som alla går under samma namn och alla bär kungens ansikte.

Försöket att ena receptet 2003

År 2003 gjordes ett försök att skapa en gemensam, officiell Gustav Adolfsbakelse. Bakom tävlingen stod Livrustkammarens vänförening tillsammans med Gastronomiska akademien och radioprogrammet Meny, som ville ge bakelsen en fastare form.

Tävlingen vanns av Petra Gunnarsson från Trollhättan. Hennes bakelse byggde på tårtbottnar med fläderkräm, svartvinbärskräm och hallongelé, toppad med tre chokladtrianglar som tillsammans bildade en krona. Det standardiserade receptet fick dock begränsad spridning och blev mest känt genom Livrustkammarens eget kafé. De lokala varianterna levde vidare som förut, och något enhetligt utseende slog aldrig igenom i landets konditorier.

Så lever traditionen vidare

I dag är det framför allt själva ätandet av bakelsen som håller traditionen levande. Konditorier och bagerier bakar och säljer Gustav Adolfsbakelser kring den 6 november, och seden är fortfarande tydligast i Göteborg och Uppsala, men förekommer på många håll i landet.

Äldre tiders firande var mer påkostat. Från Göteborg finns nedteckningar om hur skolklasser på 1950-talet tågade till Gustav Adolfs torg och lade ner kransar vid kungens staty, varefter dagen avslutades med att man åt de traditionella bakelserna. Att seden lever kvar visas också av att museer dokumenterat den: Nordiska museet har bevarat exempel på Gustaf Adolfsbakelser inköpta i Stockholm den 6 november 2012, som vittnesmål om hur en levande tradition ser ut i sin samtid.

När infaller dagen

Fast datum: Gustav Adolfsbakelse äts alltid den 6 november, samma dag som Gustav Adolfsdagen. Datumet är knutet till Gustav II Adolfs dödsdag 1632 och flyttas inte mellan åren.

Relaterade dagar

• Mårten gås
• Kanelbullens dag
• Pepparkakans dag