Pålsmässa

Dagen för Paulus omvändelse

Pålsmässa infaller den 25 januari och är minnesdagen för aposteln Paulus omvändelse. Enligt Nya testamentet var Paulus, då känd som Saulus, på väg till Damaskus för att förfölja de kristna när han slogs till marken av ett bländande ljus och blev troende. Den kristna kyrkan lade tidigt hågkomsten av denna omvändelse till den 25 januari, och därifrån kommer dagens äldre namn Pauli omvändelse.

I folkmun blev namnet kortare. Aposteln Paulus kallades på svenska Pål, och dagen fick formerna Pålsmäss och Pålsmässa, ibland även Paulusdagen. Svenska Akademiens ordbok beskriver Pålsmässa som en kyrklig högtid som i äldre tid firades den 25 januari, någon gång även den 29 januari, till åminnelse av aposteln Paulus omvändelse. Namnet är alltså en sammansättning av personnamnet Pål och ordet mässa, på samma sätt som andra gamla helgondagar i den svenska kalendern.

Från helgdag till märkesdag

I den medeltida kalendern var Pauli omvändelse en helgdag, och den fortsatte att vara det långt in i nyare tid. Vid helgdagsreduktionen 1772 ströks en lång rad helgondagar ur den svenska almanackan, och Pålsmässa upphörde då att räknas som allmän helgdag.

Men dagen försvann inte ur folks medvetande. Den levde vidare som märkesdag, alltså en av de fasta hållpunkter i kalendern som bönder använde för att tidsätta sysslor och spå vädret. Svenska Akademiens ordbok har belägg för ordet långt tillbaka: redan 1584 omtalas en marknad vid Pålsmässotid i Tälje, och en almanacka från 1723 knyter väderförutsägelser till dagen. Från samma ordbok kommer också sammansättningar som pålsmässo-urväder och pålsmäss-vinter, ord som visar hur nära dagen kopplades till vinterns väder.

En av januaris tre vädermärkesdagar

Pålsmässa räknades till januaris tre viktigaste vädermärkesdagar, tillsammans med nyårsdagen och trettondedagen. På dessa dagar iakttog man vädret särskilt noga, eftersom det troddes kunna förutsäga det kommande årets skörd och väderlek.

Reglerna var enkla att minnas. Klart och soligt väder på Pålsmässa skulle betyda ett gott år, medan snö eller regn varslade om dyrtid och knapphet. Sådana väderregler fördes vidare muntligt från generation till generation och knöts ibland till almanackor och äldre spådomsböcker. En almanacka från 1723 är ett av de belägg som Svenska Akademiens ordbok lyfter fram för att väderförutsägelser fästes vid just denna dag.

Institutet för språk och folkminnen beskriver hur denna typ av iakttagelser låg till grund för märkesdagarna: till dagens helgonnamn fogades både tidsbestämningar för arbetet och förutsägelser om väder och växtlighet. Pålsmässa var på så vis ett av de fönster mot framtiden som den gamla bondekalendern erbjöd, och iakttagelsen av morgonens himmel kunde färga förväntningarna på hela det kommande året.

Vinterns mitt och björnen i idet

En seglivad föreställning var att vintern var till hälften gången när man nådde Pålsmässa. Enligt norrländsk tradition vände björnen sig då i idet och började suga på den andra ramen, en bild för att den hårdaste delen av vintern var passerad och att det vände mot ljusare tider.

Tanken om vinterns mitt hängde samman med hushållningen. Vid den här tiden kunde man se efter hur stor del av foder och förråd som gått åt sedan hösten, och räkna ut om det skulle räcka fram till våren. Klarade man Pålsmässa med behållna förråd var det ett gott tecken, och med stigande sol kändes våren mindre avlägsen. Dagen blev på så vis inte bara en kyrklig minnesdag utan en praktisk hållpunkt mitt i den långa vintern, en punkt att stämma av läget mot och hämta nytt hopp vid.

Pålsmässomarknader och spår i språket

Som många helgondagar gav Pålsmässa upphov till marknader. Svenska Akademiens ordbok nämner Pålsmässomarknader redan på 1500-talet, och på flera håll i landet hölls handel och möten vid den här tiden på året. Marknadsnamnen levde ofta kvar långt efter att själva helgdagen hade avskaffats.

Dagen satte också tydliga spår i språket. Förutom formerna Pålsmäss och Pålsmässa finns sammansättningar som pålsmässo-urväder för oväder kring dagen och pålsmäss-vinter för vinterperioden vid den här tiden. I dag är Pålsmässa varken helgdag eller flaggdag, men namnet dyker fortfarande upp i samlingar av märkesdagar och i talet om januarivädret. Det är en påminnelse om hur tätt den gamla kalendern var vävd samman med årstidernas växlingar och med människornas behov av att tyda dem.

När infaller dagen

Infaller på det fasta datumet 25 januari varje år. Dagen är inte rörlig utan knyts till almanackans namn Paul och Pål, inte till en viss veckodag.

Relaterade dagar

• Tjugondag Knut
• Kyndelsmässodagen
• Mattiasdagen