Tomasdagen

Tomasdagen den 21 december

Den 21 december är det Tomasdagen, uppkallad efter aposteln Tomas, en av Jesu lärjungar. Dagen var länge en av apostladagarna i den svenska kalendern och firades som helgdag ända fram till 1772, då en stor mängd helgdagar ströks ur almanackan vid den så kallade helgdagsreduktionen.

Tomasdagen ligger tre dygn före julafton och blev därför en hållpunkt i förberedelserna inför julen. Det var den sista dagen då allt skulle vara hugget, bryggt och klart inför helgen. Som folklig märkesdag har den levt kvar långt efter att den förlorade sin status som röd dag, och Institutet för språk och folkminnen räknar den bland de bemärkelsedagar som strukturerade vinterns sista veckor.

Årets längsta natt

Tomasdagen sammanfaller med vintersolståndet och årets längsta natt. Det mörka läget i kalendern gav dagen en särskild laddning, eftersom de långa nätterna i folktron ansågs vara en tid då övernaturliga makter rörde sig fritt.

Före kalenderreformen 1753 inföll solståndet några dagar tidigare, kring Lucia den 13 december, men efter att kalendern justerats hamnade årets vändpunkt åter nära Tomasdagen. När dagen sedan förlorade sin helgdagsstatus 1772 levde namnet ändå kvar i talspråket som en benämning på själva vintersolståndet. Efter Tomasdagen vänder ljuset, och dagarna börjar långsamt bli längre igen.

Då började julfriden

En av de viktigaste föreställningarna kring Tomasdagen var att julfriden inleddes denna dag. Julfriden var ursprungligen en rättslig fridslysning från medeltiden, en period då brott straffades hårdare för att hålla ordning under de stora helgerna.

Friden sträckte sig från Tomasdagen ända fram till Trettondag jul, och brott som begicks under denna tid kunde straffas med dubbla böter. Friden gällde både människor och djur, och tanken var att ingen skulle behöva frukta överfall eller blodiga tvister under årets viktigaste högtid. Med julfriden följde också krav på att hushållet skulle vara färdigt: tre dygn före jul skulle allt stök upphöra, och sysslor som bakning och bryggd skulle vara avklarade. Den som inte hunnit klart fick skylla sig själv.

Tomas fylletunna och julölet

Till Tomasdagen hörde att julölet skulle vara bryggt. Ölet var en självklar del av julfirandet, och den 21 december var dagen då det äntligen fick provsmakas. Av den seden kommer dagens folkliga öknamn Tomas fylletunna.

Svenska Akademiens ordbok tar upp dagen och flera sammansättningar knutna till den, bland annat tomas fylletunna och tomasmässmarknad, med belägg som går tillbaka till 1500-talet. Att smaka av ölet var inte bara nöje utan också en kontroll: var bryggden klar och god kunde man känna sig trygg inför helgen. En misslyckad jäsning så här sent lämnade föga tid att rätta till.

Förbjudet att slipa och spinna

En särskild grupp sysslor var bannlysta på Tomasdagen och under den följande natten: kringgärningarna. Hit räknades allt arbete som byggde på en roterande rörelse, som malning, slipning och spånad.

Folktron menade att den som lät kvarnhjul, slipsten eller spinnrock gå kunde reta upp osynliga väsen. Strömgubben och näcken sades kunna ta illa upp, och därför stod kvarnarna stilla och spinnrockarna undanställda tills faran var över. Till natten knöts också äldre föreställningar om att Oden red fram på en vit häst och att gårdens tomtar tog smedjan i besittning för eget arbete. Uppteckningar av sådan folktro finns hos 1800-talssamlare som Johan Ernst Rietz och Herman Hofberg.

Marknad och väderspådomar

Tomasdagen var också en handelsdag. Tomasmässmarknader hölls för de sista julinköpen, och vid dem kunde affärer beseglas genom att parterna tummade, det vill säga tryckte tummarna mot varandra för att bekräfta ett avtal.

Som de flesta märkesdagar bar Tomasdagen på väderspådomar. Ett talesätt löd att om granen bär krage och stubben bär hatt under Tomasnatten, alltså om det ligger snö på grenar och stubbar, så blir det ett gott år. Liksom andra sådana ramsor säger den mer om hur man tänkte kring vädret än om vad som faktiskt skulle komma. I dag är Tomasdagen mest ett folkligt kuriosum, men namnet och traditionerna lever kvar i almanackor och folkminnessamlingar.

När infaller dagen

Fast datum: Tomasdagen infaller varje år den 21 december, tre dygn före julafton. Det är ingen helgdag idag utan en gammal folklig märkesdag, som tidigare var en av apostladagarna i kalendern fram till 1772.

Relaterade dagar

• Andersdagen
• Tjugondag Knut
• Pepparkakans dag