Vad är ett dygn? 24 timmar, soldygn och stjärndygn

Ett dygn är 24 timmar, tiden från en midnatt till nästa. Det motsvarar 1 440 minuter eller 86 400 sekunder, och det är enheten vi menar när vi säger att något varar «ett dygn» eller pågår «dygnet runt». Ordet betyder inte samma sak som dag: en dag är den ljusa delen eller en veckodag, medan dygnet räknar in både dag och natt. Här får du skillnaden mellan soldygn och stjärndygn, varför ett dygn inte alltid är precis 24 timmar och vad dygnsvila innebär.

Vad är ett dygn?

Ett dygn är tidsrymden mellan två på varandra följande midnätter. Svenska Wikipedia beskriver det som att dygnet börjar och slutar vid den tid som kallas midnatt, och det är den betydelsen vi menar i nästan alla kalender- och klocksammanhang. Räknat i mindre enheter rymmer dygnet 24 timmar, 1 440 minuter och 86 400 sekunder. Eftersom midnatt inträffar vid olika klockslag i olika tidszoner börjar dygnet inte samtidigt över hela jorden.

Skillnaden mot ordet dag är värd att hålla isär. Dag används dels om den ljusa delen av dygnet, dels om en enskild veckodag som måndag eller tisdag. När vi säger att en resa tar tre dygn menar vi tre hela perioder om 24 timmar, oavsett om de börjar på morgonen eller mitt i natten. Just den precisionen gör enheten användbar: parkeringsavgifter och medicindoser räknas i dygn därför att en period om dag-och-natt är entydig, medan «en dag» kan tolkas på flera sätt.

Soldygn och stjärndygn

Att dygnet är «ett varv» låter enkelt, men varvet kan mätas på två sätt. Ett soldygn utgår från solen, ett stjärndygn från de avlägsna stjärnorna, och de blir olika långa.

Ett soldygn är tiden det tar för solen att återkomma till samma läge på himlen, exempelvis från en middag till nästa. Längden varierar en aning över året, så man använder ett medelvärde, medelsoldygnet, som per definition är 24 timmar. Ett stjärndygn mäter i stället ett helt varv kring jordens egen axel i förhållande till stjärnorna, och det är enligt Wikipedia 23 timmar 56 minuter och 4 sekunder långt. De knappt fyra minuternas skillnad uppstår därför att jorden hinner flytta sig en bit i sin bana runt solen under ett dygn, och då måste den snurra några extra minuter innan solen står rätt på himlen igen.

Den som håller på med astronomi räknar i stjärndygn, medan kalendern och vardagen bygger på soldygnet. För allt utom stjärnkikande är det medelsoldygnets 24 timmar som gäller.

Varifrån kommer ordet dygn?

Dygn är ett gammalt ord. Svenska Wikipedia förklarar att det kommer från fornsvenskans dög(h)n och är en avljudande form av ordet dag. Den äldre formen dǿgn betydde ursprungligen ett halvt dygn, alltså en period om tolv timmar: antingen dagen eller natten. Dygn och dag är med andra ord släkt, byggda på samma rot men med olika vokal.

Att svenskan har ett eget kort ord för hela perioden dag-och-natt är ovanligt. Engelskan saknar en direkt motsvarighet och får ta till «day» eller «24 hours» när samma sak ska uttryckas. Behovet av ett smidigt ord märks tydligast där dygnets ljus och mörker svänger kraftigt mellan sommar och vinter, som i Sverige, och där ett ord som skiljer hela perioden från den ljusa delen sparar många omskrivningar.

När dygnet inte är 24 timmar

Att ett dygn är exakt 24 timmar stämmer nästan alltid, men inte riktigt jämt. Två saker rubbar räkningen.

Den första är övergången mellan normaltid och sommartid. När klockan ställs fram en timme den sista söndagen i mars blir det dygnet 23 timmar långt, och när den ställs tillbaka den sista söndagen i oktober blir dygnet 25 timmar. Klockan hoppar, medan jordens rotation förstås fortsätter som vanligt.

Den andra är skottsekunden. Jordens rotation saktar in en aning och går inte i exakt takt med atomuren, så då och då skjuts en extra sekund in i tideräkningen. Sedan systemet infördes 1972 har 27 skottsekunder lagts till, senast den 31 december 2016. Ett sådant dygn rymmer 86 401 sekunder i stället för 86 400. Metoden är på väg bort: vid generalkonferensen för mått och vikt 2022 beslutades att skottsekunden ska avskaffas senast 2035.

Dygnsvila: elva timmar enligt lagen

I arbetslivet har dygnet en juridisk innebörd genom arbetstidslagen. Där står i 13 § att alla arbetstagare ska ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar, en regel som kallas dygnsvila. Poängen är att ingen ska arbeta så många timmar i sträck att återhämtningen mellan passen krymper till ingenting.

Bredvid dygnsvilan står veckovilan. Samma lag säger i 14 § att ledigheten ska vara minst 36 timmar i sträck under varje sjudagarsperiod. Dygnsvilan skyddar den korta vilan mellan två arbetsdagar, medan veckovilan säkrar en längre sammanhängande ledighet. Att sökordet dygnsvila är så vanligt beror på just den här paragrafen: många vill veta exakt hur många timmar de har rätt till mellan två arbetspass.

Vanliga frågor

Hur många timmar är ett dygn? Ett dygn är 24 timmar, alltså 1 440 minuter eller 86 400 sekunder. På ett helt år blir det 8 760 timmar under ett vanligt år.

Vad är skillnaden mellan ett dygn och en dag? Dygnet är hela perioden om 24 timmar, dag plus natt. Dag betyder antingen den ljusa delen av dygnet eller en enskild veckodag.

Vad är ett halvdygn? Tolv timmar. Historiskt betydde det äldre ordet dǿgn just ett halvt dygn, en dag eller en natt.

Hur många sekunder går det på ett dygn? 86 400 sekunder, om man inte råkar ut för en skottsekund. På ett helt år går det däremot många miljoner sekunder.

Är ett dygn alltid exakt 24 timmar? Nästan. Vid övergången till och från sommartid blir dygnet 23 respektive 25 timmar, och ett dygn med en skottsekund har 86 401 sekunder.

Sammanfattning

• Ett dygn är 24 timmar, tiden från en midnatt till nästa, vilket motsvarar 1 440 minuter och 86 400 sekunder.
• Soldygnet utgår från solen och är i medeltal 24 timmar, medan stjärndygnet mäter ett varv mot stjärnorna och är 23 timmar 56 minuter 4 sekunder.
• Ordet dygn är en avljudande form av dag, och den äldre formen dǿgn betydde ett halvt dygn på tolv timmar.
• Vid sommartidsbytet blir dygnet 23 eller 25 timmar, och en skottsekund kan ge det 86 401 sekunder.
• Arbetstidslagens 13 § ger rätt till elva timmars dygnsvila under varje period om 24 timmar.
• Vill du se vilken veckodag ett visst datum infaller på slår du upp det i den svenska kalendern.