Av Svensk Kalender · Publicerat
Hur många minuter på ett år? 525 600 på ett vanligt år
Ett vanligt år har 525 600 minuter och ett skottår 527 040. Ett dygn rymmer 1 440 minuter. Här är talen, uträkningen och varför solåret är längre.
Hur många minuter går det på ett år? Det korta svaret är 525 600 på ett vanligt år och 527 040 på ett skottår. Räkningen är en enkel multiplikation, men bakom talet ligger två frågor som är värda ett svar: vad menar vi med «ett år», och är en minut alltid exakt 60 sekunder? Det första beror på om du räknar kalenderåret eller jordens varv runt solen. Det andra beror på en liten justering som fysikerna ibland gör mot klockan.
Kort sammanfattat
Ett vanligt år har 525 600 minuter, alltså 365 dygn gånger 1 440 minuter per dygn. Ett skottår lägger till ett dygn och landar på 527 040, exakt 1 440 minuter mer. Ett dygn rymmer 1 440 minuter och en vecka 10 080. Solåret, tiden jorden tar på ett varv runt solen, är ungefär 349 minuter längre än det vanliga kalenderåret, och den skillnaden är själva skälet till att vi har skottår. Talen nedan är räknade ur kalendern och ur solårets längd enligt svenska Wikipedia.
Vad vi har räknat ut och varifrån talen kommer
Minuttalet i den här artikeln är räknat ur kalendern. En timme har 60 minuter och ett dygn har 24 timmar, så ett dygn blir 1 440 minuter. Resten är multiplikation med antalet dygn. Det som gör frågan större än ett streck på räknaren är att «ett år» kan betyda två skilda saker: kalenderåret på 365 eller 366 dygn, och solåret som styr årstiderna. De är inte lika långa, och skillnaden förklarar skottåren.
Solårets längd är hämtad från svenska Wikipedias artikel om tropiskt år, och definitionen av minuten bygger på artikeln om minut. Att en minut i sällsynta fall kan ha 61 sekunder kommer från artikeln om skottsekund. Skottårsregeln är densamma som i texterna om gregorianska kalendern och skottåret.
Minuter på ett dygn, en vecka och en månad
Hur många minuter är det på ett dygn? Svaret är 1 440, alltså 24 timmar gånger 60 minuter, och det är grundtalet som allt annat i artikeln byggs på. En vecka blir 7 gånger 1 440, alltså 10 080 minuter. Månaden är den enda enheten som vacklar, eftersom den kan ha mellan 28 och 31 dygn.
| Enhet | Längd | Minuter |
|---|---|---|
| Dygn | 24 timmar | 1 440 |
| Vecka | 7 dygn | 10 080 |
| Månad (28 dygn) | februari, vanligt år | 40 320 |
| Månad (30 dygn) | april, juni, september, november | 43 200 |
| Månad (31 dygn) | januari, mars, maj med flera | 44 640 |
En genomsnittlig månad landar på 43 800 minuter, de 525 600 minuterna delat på tolv. Timtalen bakom tabellen är desamma som i artikeln om hur många timmar det går på ett år, och hur dygnen fördelar sig över månaderna står i texten om hur många dagar det går på ett år.
Minuter på ett vanligt år och ett skottår
Själva årsräkningen tar ett steg. 365 dygn gånger 1 440 minuter ger 525 600 minuter på ett vanligt år. Ett skottår har 366 dygn, och då blir svaret 527 040, exakt 1 440 minuter mer. Talet 525 600 är tillräckligt känt för att ha hamnat i en sång: i musikalen Rent räknar numret «Seasons of Love» årets minuter till just «five hundred twenty-five thousand six hundred».
| Enhet | Vanligt år (365 dygn) | Skottår (366 dygn) |
|---|---|---|
| Minuter | 525 600 | 527 040 |
| Timmar | 8 760 | 8 784 |
| Dygn | 365 | 366 |
Ett skottår kommer ungefär vart fjärde år och skjuter in den 29 februari, så i praktiken växlar minuttalet mellan de två kolumnerna. Under tioårsperioden 2026 till 2035 är bara 2028 och 2032 skottår, medan de åtta övriga åren har 525 600 minuter vardera. Vill du se vilka år som är skottår och varför tre av fyra sekelskiften hoppar över skottdagen, står regeln i texten om skottåret 2028.
Solåret är nästan 349 minuter längre
Kalenderåret på 525 600 minuter är en avrundning. Tiden jorden tar på ett varv runt solen, solåret eller det tropiska året, är enligt svenska Wikipedia 365 dygn, 5 timmar, 48 minuter och 45 sekunder. Räknat om i minuter blir det ungefär 525 949, alltså knappt 349 minuter mer än de 525 600 på ett vanligt kalenderår. Skillnaden motsvarar 5 timmar och 49 minuter, nästan ett halvt arbetsdygn som kalendern tappar varje år.
Utan en korrigering skulle de här minuterna hopa sig. Efter fyra år ligger kalendern nästan ett helt dygn efter solen, och över sekler skulle månaderna sakta glida ur sina årstider. Skottåret rättar till det genom att lägga in en extra dag ungefär vart fjärde år. Regeln är finjusterad så att det genomsnittliga gregorianska året landar på 365,2425 dygn, vilket blir omkring 525 949 minuter. Det talet ligger bara runt en halv minut från solåret, och enligt artikeln om gregorianska kalendern ger den lilla resten ett fel på ungefär ett dygn på 3 000 år.
Minuten som ibland har 61 sekunder
En minut är enligt svenska Wikipedia 60 sekunder, och på den punkten är tabellerna ovan exakta. Det finns ändå ett litet undantag. Atomklockorna som definierar sekunden är så noggranna att de skiljer sig från jordrotationen, som varierar en aning och över tid går långsammare. För att hålla de två i takt skjuts det då och då in en skottsekund.
En skottsekund läggs till vid slutet av den 30 juni eller den 31 december, och den gör att dygnets sista minut får 61 sekunder i stället för 60. Ett sådant dygn har alltså 1 440 minuter men 86 401 sekunder. Sedan systemet startade 1972 har 27 skottsekunder lagts till, senast den 31 december 2016. Minuttalet rubbas aldrig av detta, bara sekundräkningen, och den djupare historien om skottsekunden står i artikeln om hur många sekunder det går på ett år.
Så är talen uträknade
Kalenderminuterna är fasta och gäller varje år: 525 600 på ett vanligt år och 527 040 på ett skottår, oavsett årtal. De bygger bara på att dygnet har 1 440 minuter och året 365 eller 366 dygn. Det astronomiska talet för solåret är däremot ett medelvärde. Både det tropiska året och jordrotationen varierar med någon minut från år till år, eftersom jordbanan och rotationen inte är helt jämna, så värdet här är avrundat till närmaste minut.
Den som vill bryta ner dygnet ännu finare hittar sekunderna i texten om hur många sekunder det går på ett år, och grunden för själva dygnet i artikeln om dygn.
Vanliga frågor
Hur många minuter är det på ett vanligt år? 525 600 minuter, alltså 365 dygn gånger 1 440 minuter per dygn.
Hur många minuter är det på ett skottår? 527 040 minuter. Ett skottår har 366 dygn, ett mer än ett vanligt år, vilket motsvarar 1 440 extra minuter.
Hur många minuter är det på ett dygn? 1 440 minuter, det vill säga 24 timmar gånger 60 minuter per timme.
Hur många minuter är det på en vecka? 10 080 minuter, alltså 7 dygn gånger 1 440 minuter.
Kan en minut ha mer än 60 sekunder? Ja, vid en skottsekund får dygnets sista minut 61 sekunder. Det hände senast den 31 december 2016.
Sammanfattning
- Ett vanligt år har 525 600 minuter och ett skottår 527 040, exakt ett dygn eller 1 440 minuter mer.
- Ett dygn är 1 440 minuter, en vecka 10 080 och en genomsnittlig månad 43 800.
- Solåret är ungefär 525 949 minuter, knappt 349 minuter längre än det vanliga kalenderåret, och skottdagen rättar till skillnaden.
- Det genomsnittliga gregorianska året ligger bara runt en halv minut från solåret, ett fel som blir ett dygn på ungefär 3 000 år.
- En minut är 60 sekunder, men vid en skottsekund får dygnets sista minut 61, senast den 31 december 2016.
Vill du planera året dag för dag i stället för minut för minut? Svensk Kalender visar alla datum, veckor, helgdagar och skottår automatiskt, år för år.