Ordningstal: första, andra, tredje och hur du skriver dem

Ett ordningstal anger plats i en ordningsföljd: första, andra, tredje och så vidare. Med siffror skrivs det med kolon och ordets sista bokstav, alltså 1:a, 2:a, 3:e, 4:e. Bara första och andra får ändelsen a; alla andra slutar på e. I vissa lägen, som datum och upplagor, faller ändelsen bort helt. Nedan står grundregeln från Isof, en tabell över talen 1–20 och de ställen i kalendern där ordningstalen dyker upp mest.

Vad är ett ordningstal?

Räkneorden delas i två huvudgrupper. Grundtalen svarar på frågan hur många: ett, två, tre. Ordningstalen svarar på frågan vilken i ordningen: första, andra, tredje. Svenska Wikipedia beskriver räkneord som ord som anger antal eller plats i ordningsföljd, och det är just den andra halvan, platsen i ordningen, som ordningstalet bär.

De flesta ordningstal byggs direkt på sitt grundtal. Wikipedia noterar att övriga ordningstal bildas med ett suffix efter motsvarande grundtal, så tre blir tredje och fem blir femte. Två former bryter mönstret. Orden första och andra saknar synligt samband med ett och två, precis som engelskans first och second står för sig själva. Det är därför de två också är de enda som får en annan ändelse när de skrivs med siffror.

Ordningstalet dyker upp överallt där något står på en viss plats: i en tävling, i en kö, i veckodagarnas ordning och i datum. Så snart du säger «den tredje» i stället för «tre» har du bytt från grundtal till ordningstal, och i skrift följer en egen liten regel med på köpet.

Så skriver du ordningstal med siffror

Grundregeln är enkel när man väl sett den. Ett ordningstal i siffror skrivs med kolon följt av ordets sista bokstav. Isofs frågelåda sätter mönstret som 1:a, 2:a, 3:e, 4:e och kallar det grundregeln för sifferformen. Eftersom bara första och andra slutar på a, är 1:a och 2:a de enda med den ändelsen. Från och med tredje slutar orden på e, och då skrivs 3:e, 4:e, 5:e och så vidare hela raden ut.

Om du ska skriva med bokstäver eller siffror beror på texten. Isof skriver att det går bra att skriva med bokstäver när texten bara innehåller några enstaka, mindre ordningstal, medan siffror blir tydligare när talen är många eller stora. Exemplen i svaret är förbundets 42:a kongress och det 18:e mötet, där siffran sparar läsaren från en lång utskriven form.

För sammansatta tal hänger ändelsen på sista ledet. Tjugoförsta blir 21:a, tjugoandra blir 22:a och tjugotredje blir 23:e, med samma a/e-logik som för de små talen. Trettionde slutar på e och skrivs 30:e, och hundrade blir 100:e.

Tabell över ordningstalen 1–20

Tabellen visar grundtalet, ordningstalet utskrivet och sifferformen sida vid sida. Lägg märke till att kolumnen längst till höger byter från a till e redan vid tredje raden och sedan ligger still.

Raden fortsätter med samma princip uppåt. Efter 20:e kommer 21:a och 22:a med a, sedan 23:e och resten av tjugotalet med e, och mönstret upprepar sig vid varje nytt tiotal.

När siffran saknar ändelse

Ibland skrivs ordningstalet med bara siffran, utan kolon och bokstav. Det gäller när sammanhanget redan gör klart att talet är ett ordningstal. Isof pekar ut två klassiska fall: datum och upplagor, med exemplen (den) 8 juli och 2 upplagan. Ingen läser «8 juli» som åtta dagar, så ändelsen behövs inte.

Just datum är det vanligaste stället där regeln krockar med hur vi talar. Vi säger «den åttonde juli», men i skrift blir det 8 juli, inte 8:e juli. Den fulla genomgången av datumformaten står i hur man skriver datum; huvudpoängen här är att själva ordningstalsändelsen stryks så snart månadsnamnet står intill.

En vanlig fråga är om man får sätta punkt efter siffran i stället, som 2. upplagan. Den punktformen används inte i svensk standard. På svenska är det kolonformen 2:a som gäller när ändelsen alls skrivs ut, och den rena siffran 2 när den inte gör det.

Ordningstal i kalendern och i namn

Kalendern är full av ordningstal. Adventssöndagarna räknas som första advent, andra, tredje och fjärde, och i skrift ser du både «1:a advent» och den utskrivna «första advent». Arbetarrörelsens högtidsdag heter första maj, där ordningstalet sitter fast i själva namnet. Och när vi talar om längre tidsrymder blir seklet ett ordningstal: det 20:e århundradet löpte strikt räknat från 1901 till 2000.

Regentnamnen är det andra stora fältet. Där skrivs ordningstalet med romersk siffra men läses som ett vanligt ordningstal: Sveriges statschef Carl XVI Gustaf uttalas «Carl den sextonde Gustaf». Hela systemet med romerska siffror i kungars och påvars namn tas upp i romerska siffror, så här räcker det att konstatera att XVI och «den sextonde» är samma ordningstal i två skepnader.

Ett tredje ställe är listor och placeringar. I en tävling står någon på 1:a plats, i en bok numreras kapitel med ordningstal och i vardagen räknar vi den 3:e gången något händer. Skrivsättet är detsamma överallt: kolon och sista bokstaven, med den rena siffran kvar bara i datum och upplagor.

Vanliga missuppfattningar

Den vanligaste glidningen är att skriva ut mer än en bokstav efter kolonet, som 3:dje eller 2:dra. Isofs grundregel tar bara med ordets sista bokstav, så det blir 3:e och 2:a. De längre varianterna är en gammal form som i dag räknas som onödig.

En annan tro är att 1:a och 1:e betyder samma sak. Grundregeln ger 1:a för första, medan 1:e hör ihop med den gamla maskulina formen förste, som i «Gustav den förste». I löpande modern text är 1:a förstahandsvalet, och i namn som första maj och första advent är det den formen som gäller.

En tredje missuppfattning gäller just datumen. Eftersom vi säger «den fjärde april» vill handen gärna skriva 4:e april, men i datum stryks ändelsen och det ska vara 4 april. Regeln känns bakvänd mot talspråket, men den är entydig.

Vanliga frågor

Skriver man 1:a eller 1:e? 1:a. Ordningstalet första slutar på a, så sifferformen får ändelsen a. Formen 1:e hör ihop med den äldre maskulina formen förste.

När skriver man 3:e och inte 3:a? Alltid från och med tredje. Bara första och andra slutar på a och skrivs 1:a och 2:a. Alla andra ordningstal slutar på e, så det blir 3:e, 4:e, 5:e och uppåt.

Hur skriver man ordningstal i datum? Utan ändelse. Det heter 8 juli, inte 8:e juli, eftersom månadsnamnet redan visar att siffran är ett ordningstal. Samma sak gäller upplagor: 2 upplagan.

Vad är skillnaden mellan grundtal och ordningstal? Grundtalet anger antal (ett, två, tre) och ordningstalet plats i en följd (första, andra, tredje). Ordningstalen byggs oftast på grundtalet med ett tillägg, men första och andra står för sig själva.

Får man sätta punkt efter siffran, som 2. plats? Nej, punkt efter siffran ingår inte i svensk standard. På svenska skriver du 2:a plats med kolon, eller den rena siffran 2 i datum och upplagor.

Sammanfattning

• Ordningstal anger plats i en ordningsföljd: första, andra, tredje, medan grundtal anger antal.
• Grundregeln för sifferform är kolon plus ordets sista bokstav: 1:a, 2:a, 3:e, 4:e.
• Bara första och andra får ändelsen a; från och med tredje slutar alla på e.
• I datum och upplagor stryks ändelsen, så det heter 8 juli och 2 upplagan, inte 8:e juli.
• Formerna 3:dje och 2:dra är en gammal variant; Isof tar bara med sista bokstaven.
• Vill du se vilken dag i ordningen ett datum infaller på slår du upp det i den svenska kalendern.