Annandag jul

Ursprung och namn

Annandag jul firas till minne av den helige Stefanus (Staffan), den förste kristna martyren, som enligt Apostlagärningarna stenades till döds för sin tro omkring år 35. Att andra juldagen ägnas Stefanus är en tidig tradition i västkyrkan; han fick som främste martyr den närmast följande dagen efter Frälsarens födelse. Under medeltiden växte i Sverige en lokal legendkrets fram där Staffan blev stalledräng åt kung Herodes, och Sankt Stefan fick en viktig roll som hästarnas skyddshelgon i bondesamhället.

Historia

Annandag jul har varit allmän helgdag i Sverige ända sedan medeltiden och ingår idag i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Helgdagsreformen 1772 prövade att avskaffa flera röda dagar, men annandag jul behölls. Staffansritten — då unga män red ut tidigt på morgonen den 26 december för att väcka grannar med sång — dokumenterades i landskap som Småland och Värmland från 1500-talet och levde kvar in på 1900-talet. Staffansvisorna sjungs idag huvudsakligen i samband med Lucia.

Traditioner och firande

Annandagen är i regel en ledig dag då julens rester avnjuts kalla — skinka, sill och köttbullar — och familjer som inte träffades på julafton samlas. Många kyrkor firar julotta också den 26:e i de församlingar som inte hade ottesång på juldagen. Annandagsbal och annandagsjazz i större städer drar publik på kvällen, och butikerna öppnar igen efter juldagens stängning. Idrottsligt är annandag jul en stor dag för svensk ishockey, med ett antal etablerade tabellmatcher i SHL.

När infaller dagen

Annandag jul infaller alltid den 26 december, dagen efter juldagen. Det är en fast helgdag och påverkas inte av veckodag. Om datumet faller på en söndag förskjuts inga andra helgdagar.

Relaterade dagar

• Julafton
• Juldagen
• Nyårsafton
• Trettondedag jul