Juldagen

Ursprung och namn

Juldagens placering den 25 december fastställdes i Rom på 300-talet, då kyrkan förlade Jesu födelse till samma datum som den romerska solfesten Sol Invictus och vintersolståndet. Bibeln själv anger inget datum. I Norden tog det kristna julfirandet över från det förkristna midvinterblotet under 1100-talet, och själva ordet 'jul' (jól) övergick från den hedniska festens namn till den kristna högtiden. Juldagens ottesång, julottan, har fornkyrkliga rötter i de tidiga laudes-bönerna före soluppgången.

Historia

Juldagen har varit den största kyrkliga julhögtiden i Sverige från medeltiden till 1900-talets början, då tyngdpunkten i hemmen flyttades till julafton. Juldagen är allmän helgdag enligt Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Julottan, en ljusbärande gudstjänst som börjar 06.00 eller 07.00 på juldagsmorgonen, har anor från medeltiden och var länge årets mest besökta gudstjänst i Sverige; SVT direktsänder en julotta från olika kyrkor varje år sedan 1959.

Traditioner och firande

Juldagen är en lugn dag — den motvikt julafton ofta saknar. Julottan börjar i mörker och slutar när dagen ljusnat; kyrkan dekoreras med levande ljus och julens psalmer som 'Var hälsad sköna morgonstund' och 'Stilla natt'. Många reser med häst och släde, eller numera bil, till morgongudstjänsten. Resten av dagen ägnas åt vila, julmaten värms upp igen, och julskinkan blir kall pålägg på tunnbröd. SVT visar 'Julens sagor' och repeterar Kalle Anka för dem som missade på julafton.

När infaller dagen

Juldagen infaller alltid den 25 december, dagen efter julafton. Det är allmän helgdag enligt lag (1989:253), oavsett vilken veckodag den infaller. Eventuell ersättningsledighet vid kollision med söndag finns inte i svensk lag.

Relaterade dagar

• Julafton
• Annandag jul
• Trettondedag jul
• Nyårsafton
• Nyårsdagen