Annandag påsk

Ursprung och namn

Annandag påsk är ett kvarvarande spår av den åttadagarsoktav som fornkyrkan firade efter påskdagen — påskoktaven, octava paschae. Efter reformationen krympte oktaven i svensk evangelisk-luthersk tradition till påskdagen och annandag påsk. Dagens evangelium är Lukas 24:13–35: två lärjungar vandrar från Jerusalem till byn Emmaus och möter en främling som följer dem på vägen. När de sätter sig till bords och han bryter brödet känner de plötsligt igen den uppståndne Kristus.

Historia

Annandag påsk har varit allmän helgdag i Sverige sedan reformationen och bekräftades i 1772 års helgdagsförordning. Idag regleras dagen av Lag (1989:253) om allmänna helgdagar, vilket innebär att butiker följer söndagsregler för öppettider och löner kompenseras enligt helgdagsregler. Vid Helgdagsreformen 1772 minskades antalet röda dagar betydligt, men annandag påsk behölls medan tredjedagen avskaffades. I Svenska kyrkans evangeliebok bär dagen rubriken 'Möte med den uppståndne'.

Traditioner och firande

Annandag påsk är en tystare dag än påskdagen — påskhögtidens andra dag firas i Sverige som en utdragen ledighet snarare än ett eget firande. Många reser hem från påskhelg på landet, andra fortsätter äta upp påskbordet med ägg, sill, lax, Janssons frestelse och påskmust. Påskriskvistar med fjädrar står ännu kvar i vaserna, och chokladpåskäggens innehåll är fortfarande inte slut. Svenska kyrkan firar gudstjänst med Emmaustexten, men kyrkbänkarna är vanligen glesare än på påskdagen.

När infaller dagen

Annandag påsk är alltid måndagen efter påskdagen. Påskdagen är den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen, så annandag påsk kan tidigast infalla den 23 mars och senast den 26 april.

Relaterade dagar

• Palmsöndagen
• Skärtorsdagen
• Långfredagen
• Påskafton
• Påskdagen