Skärtorsdagen

Ursprung och namn

Skärtorsdagen firas till minne av Jesu sista måltid med lärjungarna kvällen före gripandet. Det var vid denna måltid han enligt evangelierna instiftade nattvarden: brödet och vinet som hans kropp och blod, vilket lärjungarna skulle fortsätta att fira tillsammans. Namnet 'skär' har inget med färg att göra utan kommer av ett gammalt svenskt verb som betyder 'rena' — en hänvisning till hur Jesus tvättade lärjungarnas fötter samma kväll som tjänandets symbol. Det engelska 'Maundy' kommer av latinets mandatum, 'jag ger er ett nytt bud'.

Historia

Skärtorsdagen har firats i den kristna kyrkan sedan åtminstone 300-talet och är en del av påskens triduum tillsammans med långfredagen och påskafton. I Sverige har dagen kyrklig status sedan medeltiden men är inte allmän helgdag enligt Lag (1989:253). I folkligt minne kopplades skärtorsdagskvällen till häxors flykt till Blåkulla — en föreställning som födde den svenska påskkärringstraditionen, där barn klär ut sig till häxor och går runt med påskkort. På 1700-talet var påskkärringsföreställningen orsak till häxprocesser.

Traditioner och firande

I Svenska kyrkan firas en kvällsmässa med nattvard, ofta avslutad med att altaret kläs av som tecken på den kommande långfredagens sorg — psalmer och processioner är dämpade i ton. I hemmen klär sig barnen till påskkärringar med målade kinder, schaletter över håret, och en kaffepanna i handen. De går runt i grannskapet och delar ut hemgjorda påskkort i utbyte mot godis, en svensk variant av amerikansk halloween-trick or treat. På påskmarknader säljs påskris och påskdekorationer.

När infaller dagen

Skärtorsdagen är alltid torsdagen i stilla veckan, tre dagar före påskdagen. Eftersom påskdagen är den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen, kan skärtorsdagen tidigast infalla den 19 mars och senast den 22 april. Dagen är inte allmän helgdag enligt lag.

Relaterade dagar

• Palmsöndagen
• Långfredagen
• Påskafton
• Påskdagen
• Annandag påsk